onsdag, september 07, 2005

Hirsi Ali och hedersvåld

Det har visserligen gått en vecka, men nu har även jag hunnit läsa lite om den holländske liberala politikern Ayaan Hirsi Ali, som varit på besök i Sverige för att ta emot folkpartiets demokratipris. Hirsi Ali är intressant på flera sätt. Läs Marcus Haraldssons utmärkta intervju med henne i SvD här och läs en ganska klok Expressenledare (som dock kommer till fel slutsats) här.
Med tanke på att Rebella under våren och hösten studerar hedersvåld, tycker jag att det finns flera intressanta reflektioner att göra om detta.
I Expressen har folkpartiets Nyamko Sabuni skrivit att religiösa friskolor borde förbjudas, bland annat för att de riskerar att bli den "naturliga rekryteringsbasen för framtida självmordsbombare". Hon driver även ett slöjförbud för flickor under 15 år.
Expressens ledare tar upp detta och varnar folkpartiet för att göra som sina systerpartier i Holland och Danmark, som står för vad de kallar en "sluta dalta med islam"-liberalism. Deras slutsatser är att


>>Sverige bör självfallet även i fortsättningen ha plats för religiösa friskolor, slöjor och andra religiösa uttryck som inte går ut över någon annans rihet. Däremot bör staten skydda och stå upp för dem som önskar bryta sig ur en gemenskap och visa nolltolerans mot hot eller våld mot sådana personer.Där någonstans bör toleransens gräns dras mot intoleransen.<<


Detta diskuterade vi en hel del under Rebellas studiehelg för två veckor sedan, då vi tillbringade två dagar på Rösjön och bland annat hade inbjudna gäster som diskuterade hedersvåld med oss. Något av det viktigaste att fokusera på, ansåg vi, är att hjälpa även de flickor som inte har till exempel Fadime Sahindals mod att göra uppror mot sina förtryckande släktingar. De som finner sig i att bli kontrollerade och som inte har möjlighet att bryta sig loss. Här var en mycket viktig poäng att segregation och utanförskap gör livet svårare både för flickorna och för deras manliga släktingar, som i brist på annat att kontrollera, väljer att utöva sin makt över de han kan. Därför blir min självklara slutsats att religiösa friskolor inte bör tillåtas. Sverige måste erbjuda en religiöst neutral undervisning - det är en rättighet för alla barn, och handlar inte om tolerans eller intolerans. (Därmed inte sagt att eleverna ska vara religiöst neutrala, som vissa i den urkorkade franska slöjdebatten. Jag vill inte förespråka något slöjförbud.) Detta är en viktig åtgärd för att häva segregationen - det finns naturligtvis fler, som vi är i trängande behov av.

Vi diskuterade också livligt under vår helg den debatt som blossade upp i samband med att Rahmi Sahindal mördade sin dotter Fadime, om huruvida orsakerna till brottet står att finna i den kurdiska kulturen (eller i någon mellanösternsk/islamsk kultur, som inte är kalrt definierad). I den här debatten händer det att man bli anklagad för att vara rasist om man hävdar att kultur har något med saken att göra. Vi diskuterade om det kunde vara värt att bli kallad rasist för att gå ut och hjälpa de tjejer som behöver vårt och samhällets stöd i sin frigörelsekamp från förtryckande familjerelationer.

Jag tycker inte att man ska behöva bli kallad rasist om man säger att kurdisk kultur har något att göra med brott som mordet på Fadime eller Pela Atroshi. Jag tycker att man på ett sakligt sätt kan argumentera för att det finns inslag i deras fäders kultur som gör att deras typ av kvinnoförtryck ser annorlunda ut än det gängse svenska. (Och jag tycker inte man ska använda uttrycket "flickor i patriarkala familjer" för att beskriva de vi är ute efter att hjälpa. Som om det fanns så mycket annat än patriarkala familjer i världen - med vissa undantag, säkerligen, men det är nog norm här i Sverige med.)

Vissa karakteristika finns för vad man kallar hedersvåld. Det begås av en närstående man, dock inte alltid en partner - som väl är det vanligaste, när kvinnor i Sverige misshandlas till döds - utan snarare av pappa, bror, kusin, farbror eller farfar. Inte sällan är det fler män i släkten som deltar i planerna, och det ger poäng i den manliga gemenskapen att genomföra brottet (väldigt sällan skulle en svensk man få cred för att han slår sin fru). Däremot är det överallt fråga om att kontrollera kvinnor, och där kvinnans sexualitet blir något som angår fler än henne själv. Jag tycker inte att man ska behöva bli kallad rasist för att ha påpekat att det finns kulturella skillnader i kvinnoförtrycket.

Däremot, får jag svårt för Ayaan Hirsi Ali - med all respekt för vad hon blivit utsatt för när hon blivit tvångsbortgift och så vidare - när hon säger att "muslimska samhällen är mentalt och materiellt efterblivna och att samhällen i väst visar den muslimska kulturen alltför stor respekt." Det tycker jag är att spela på främlingsfientlighet - om inte att öppet kasta sig i dess famn - och säga att alla problem finns i kulturen i mellanöstern, medan i västerlandet är allt bara fint. Så är det inte - även om jag tycker att det vore att förringa minst hundra års kvinnokamp om vi inte sa att vi trots allt har kommit längre i norra Europa, och på många punkter kan kalla oss världens mest jämställda. Att hon hotas till livet av islamister ger henne faktiskt inte rätt att på detta sätt dra hela den muslimska kulturen över en kam. Fast jag tycker att det finns en poäng i Sandra Raymans kolumn i DN som slår fast att det som är bra med Hirsi Ali är att hennes fokus alltid är på kvinnorna. Det ska det vara. Fast jag tycker inte att det är stringent och klokt, som Rayman hävdar, att säga sådana saker om islam. Det går att förstå om det är upprördhet, men det bör inte gälla som genomtänkt analys.

Fokus på kvinnorna - där får hon rätt. Kultur en del - men stigmatisera därmed inte alla. Men detta jämställdhetsproblem behöver speciella resurser, och på något sätt måste man också komma åt de flickor som inte hamnar hos polis eller socialtjänst. Jag tror att de bland annat stavas slopade religiösa friskolor, och att bygga bort segregationen. Jag tror också att vi måste ha en mångkulturell feminism, som ser till både vad vi alla har gemensamt, och till det som skiljer de olika förtrycken åt. Vad gör socialdemokraterna i denna fråga? Rebella undrar och funderar vidare under hösten.

ps. de flesta åsikter i det här inlägget är mina, och inte nödvändigtvis klubbens. ds

Inga kommentarer: