I fredags var jag med på en minnesstund för Fadime i Rinkeby. På ett relativt öde torg i blåst och kyla, stod vi och höll tal och lyssnade på musik. Det är fem år sedan Fadime blev mördad. Mycket har hänt, med vi har lång väg kvar. I Rebella har vi många gånger diskuterat det hedersrelaterade våldet och vad man ska göra åt det. Något som kändes bra för mig var när vi bestämde oss för ett begrepp som vi skulle använda för att lyfta ett ”nytt” perspektiv. Hedersliv.
Det som gör ordet hedersliv viktigt för mig är att det belyser det faktum att människor lever som förtryckare eller förtryckta även om de inte slutar med ett mord. Jag tänker på kvinnorna som väljer att inte ta strid eftersom det håller ihop familjen. Det svåra med att diskutera hedersliv är att man också måste disktuera förebyggande åtgärder – och det är inte lätt.
En sak som vi måste göra är att prata om de män – för det är oftast män – som anser sig ha rätt att begränsa kvinnorna i sin familj. Om vi ska förändra något och se till att inte nya generationer växer upp och fortsätter med samma förtryck, är det männen som måste förändras. Vi måste få dem att ifrågasätta sina värderingar och ge stöd till de män som vill välja en annan väg. Ett exempel på ett sådant arbete är Sharafs hjältar, där unga killar får utbildning i mänskliga rättigheter och jämställdhet för att sedan kunna agera som förebilder och stötta andra unga killar.
Sverige är inte ett jämställt land. Det finns massor kvar att göra bland annat när det gäller mäns våld mot kvinnor, men hittills har vi blundat för den problematik som vi kallar för hedersliv. Hade vi accepterat det om det handlade om så kallade svenska kvinnor? Jag tror inte det.
Några av de saker som vi i Rebella tidigare har sagt att man måste göra är att ge ökade resurser till projekt som arbetar förebyggande, både inom skolan och utanför, med ungdomar som riskerar att leva eller lever ett hedersliv. Man måste också anställa samordnare i kommuner som kan samordna och sprida goda exempel. Naturligtvis måste man även jobba mot föräldrarna.
Sist men inte minst. Sluta gör undantag! Formulera gemensamma krav för alla skolor för att säkerställa att alla elever får ta del av all undervisning och förbjud religiösa friskolor. Grundskolan ska vara en plats där barn får möta både vuxna och barn från olika religioner, kulturer, länder och samhällsklasser. Hur ska vi annars kunna lära våra barn att vara toleranta och respektera även dem som inte tycker likadant som en själv?
tisdag, januari 23, 2007
Posted by Anonym klockan 20:36
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar