måndag, februari 05, 2007

Några frågor till Anders Borg

Jag knäppte förbi en notis på svts text-tv i helgen där det konstaterades att väldigt många småbarnsföräldrar vill gå ner i arbetstid. Finansminister Anders Borg ojade sig och konstaterade att det skulle leda till en ekonomisk kris. Och det känns ju logiskt, ju färre som arbetar heltid desto mindre skatteintäkter får sten osv... Just det går ju fint ihop med borgarnas tal om en arbetslinje.

Men då kan man fråga sig vad Göran håller på med? Hägglund alltså... I fredags kunde man läsa i DN hur han fortsätter att insistera på att vårdnadsbidraget ska införas bums. Visst försöker de andra borgerliga partierna att tillrättavisa honom, men då handlar det ju inte om vårdnadsbidraget i sig, för det köpte dom ju in sig på innan valet, utan om detaljer som när och möjligtvis i kombination med vad.

Detta bidrag ska alltså ge den i barnfamiljer (läs kvinnan) som väljer att gå från sitt arbetet för att vara hemma med barnen ca 3000 kronor i månaden.

Jag har två frågor till herr Borg, som ändå får ses som huvudansvarig för statens intäkter och utgifter:

1) Hur går den eviga arbetslinjen (som enligt er logik till exempel motiverar stora försämringar i a-kassan) ihop med att staten med våra gemensamma pengar subventionerar hemmafruar (för ja, det är allra oftast kvinnor) som då försvinner från arbetsmarknaden?

2) Vem klarar sig på 3000 kronor i månaden? Inte någon jag känner.. Då ska man nog dels inte vara ensamstående och dels leva med någon som i princip kan försörja familjen på sin inkomst. Nu gissar jag bara, men jag tror inte att det är så många, och jag tror inte att det är vem som helst. Jag tror att det är ganska, om inte väldigt, välbärgade famlijer som har det utrymmet i sin ekonomi. Vilket om man tänker ett steg längre resulterar i att det är de som tjänar mindre och inte har den möjligheten att stanna hemma, arbetarklassen, som finansierar den möjligheten för de som tjänar mer, överklassen. Shysst motivering för att arbeta mer.

Sedan har jag ju också ett otal frågor om vad det här gör för jämställdheten när en majoritet kvinnor stannar hemma med barnen, vad det leder till för löneutvecklingen, pensionsnivåer, för barns rätt till båda sina föräldrar etc. etc. Men det kanske är bäst att det inte blir för mycket på en gång...

1 kommentar:

Joanna sa...

Så klockrent, Sanna! Jag har precis samma frågor. Vi kanske ska skicka ett brev till honom från Rebella och fråga just det?