Befinner mig på Gotland, närmare bestämt i Visby. Igår kväll hamnade vi av en slump på ett ställe som heter Burmeister. Det är tydligen en av klubbarna sommargästerna besöker. Någonstans hade jag ett minne av att jag sett affischer med halvnakna tjejer, som var deras sätt att göra reklam för sin nattklubb. Och precis när jag frågade en av personerna i mitt sällskap om det kan ha varit så stiger två levande reklampelare ned för trappan.
Unga, söta, smala, storbystade blondiner. I extremt små t-shirts och korta hotpants. Min första tanke när jag såg dem var, fan vad tröttsamt att behöva anspela på sex hela tiden.
Men jag kan förstå dem. Det är väldigt lätt att som tjej spela den rollen, kanske det enklaste sättet att få bekräftelse. Men tänk att vi har nattklubbar i Sverige som anställer unga tjejer för att vara – eh vadå? Vad är det de ska göra egentligen? Jag fattar inte. Det måste ju vara för att de tror att de tjänar pengar på det. Men hur? Köper folk mer sprit om det står två tjejer med klubbens logga på t-shirten och ser kåta ut?
torsdag, juli 10, 2008
Mänsklig reklam?
Posted by Mia Päärni klockan 23:46
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
En reflektion från en välvillig överklassperson i genussamhället:
Apropå det Mia skriver om läste jag nyligen ur Katrine Kielos bok "Romantik och våldtäkt". Där skriver hon hur kroppen och själen blir osams efter våldtäkten.
Kroppen envisas med att klä sig i de kläder patriarkatet anvisar till den som vill balansera mellan hora och madonna. Själen säger nej.
Jag blir inte attraherad av såna tjejer. Kanske kan de vara intressanta att prata med, för jag vägrar tro att det inte finns något under fasaden.
Men för de killar som blir kåta av sånt handlar det, enligt mitt synsätt, om erotiserad underordning.
Inte för att det i sig är fel att visa kroppen utan för att det i dagens samhälle är en markör för sexuell undergivenhet för tjejer.
Faktum är att när killar tycker att tjejer får skylla sig själva om de har kortkort utsätter de tjejerna för dubbelbestraffning.
Dels uppmanas de att klä sig så för att behaga mäns lust att vara överordnade, dels straffas de med hån för att de är "slampiga".
En slutsats om många mäns sexualitet blir alltså att den bygger på förakt: den idealkvinna de vill sätta på är samma kvinna som de ser ner på.
Är såna sexakter psykologiskt våld? Vad tycker ni?
Insikten om att sex mellan män och kvinnor i ett patriarkat är mycket komplext och komplicerat infinner sig -igen.
Hur gör ni tjejer för att stå ut, ut över att skriva på den här bloggen?
Väldigt typiskt socialdemokratiskt/fisliberalt (tomato/tomejto) att avbryta analysen vid frågan
"Köper folk mer sprit om det står två tjejer med klubbens logga på t-shirten och ser kåta ut?"
-Som om det skulle vara okej om det var på det viset. Vilket det ju är. På det viset alltså, inte okej. Öhm. Hej då.
Nu när vi lagt bort titlarna ångrar jag ju att jag uttryckte mig så taskigt ovan, men innehållet kvarstår.
PL, frågan är berättigad - för svaret föder vidare diskussion.
Om svaret är nej: varför står då de halvnakna tjejerna där?
Om svaret är ja: varför är det så?
Oavsett vilket så landar vi ju i att det står halvnakna TJEJER på en nattklubb, inte halvnakna killar. Antingen utan marknadsmässig anledning - bara för att behaga männen som är på plats (könsmaktsordning, så att säga). Eller för att få männen som är där att dricka mer än de skulle ha gjort om de var på en annan nattklubb utan halvnakna tjejer.
Ser du mönstret? Män anses överlägsna, och kvinnor behandlas därefter.
Å andra sidan vänder jag gärna på det och anser att jag som man behandlas som en idiot. Jag vill inte gå till en nattklubb som anser att våra döttrar och systrar är värda den behandlingen, vilket av svaren på frågan det än är.
//4729
Skicka en kommentar