En hälsning till Mona

Man får börja med att gratulera till ordförandeskapet! Den första kvinnan att leda vårt parti, det är något historiskt. Och det kommer med många förväntningar. Kanske för att du är kvinna, men framförallt för att med nytt ledarskap kommer nya förhoppningar och krav. Du har börjat din epok som patiordförande med att resa runt i Sverige för att lyssna på partiet. På gräsrötterna, för att veta vad man hoppas på och vill ute i landet. Jag hoppas att det är ett ärligt initiativ du har tagit och att du vill höra även åsikter som kanske inte alltid stämmer med dina egna.

Här kommer i alla fall några tips/önskemål från en aktivist i organisationens bas, jag hoppas att du lyssnar:

Var politisk. Alla människor tjänar inte på all sorts politik. Arbetarklass gynnas inte av samma åtgärder och reformer som överklass. Kvinnor gynnas inte av samma politik som män. Det kanske låter klyshigt, men det är ett faktum att den kvinnliga barnskötaren i skärholmen inte har samma livsvillkor som den manliga IT-teknikern i vasastan. Eller att Arash som arbetar på konsum inte kan styra lika mycket över sitt liv som Adam som gått på handels. Det finns intressekonflikter i samhället, det ska man inte blunda för, utan snarare tala mer tydligt om. Vi vet vilka grupper vi säger oss företräda och vi måste ta strid för den politiken som gynnar just dom.

Dela föräldraförsäkringen. Vi har ett gemensamt finansierat system som cementerar kvinnors underordning på arbetsmarknaden och i hemmet. Nej, det är inte okej. Det är schysst med självbestämmande, men det ger inte alltid frihet. För att citera en annan socialdemokratisk kvinna: om alla familjepolitiska beslut skulle fatts vid köksbordet så skulle vi fortfarande ha kvar sambeskattningen.

Slåss för allas rätt till heltid. Det som talas om som en omöjlig, opraktisk och oekonomisk idé från borgerligt håll är en av de största reformer vi kan göra för att förbättra kvinnors möjlighet till ekonomiskt självbestämmande.

Våga vägra den mytomspunna "förnyelsen". Självklart måste ett politiskt parti alltid befinna sig i utveckling, såväl politisk som organisatorisk, men när det från landets borgerliga ledarsidor glatt talar om en förnyare i socialdemokratin så är det en liberal förändring de talar om. En socialliberal sväng ger oss inte den nya dräkt som vissa verkar tycka behövs, den tar oss rakt in i den svenska partipolitikens redan alltför upptrampade mittfåra. Vi behöver kanske nya idéer och nya arbetssätt, men vi behöver inte nya grundvärderingar.

Självklart finns det hundra andra frågor som är viktiga de med. Sakfrågorna är just de som ligger mig varmt om hjärtat, men de principiella punkterna är sådana som jag inte tror att vi klarar oss utan. Du har ett stort uppdrag framför dig Mona, och jag hoppas att du förvaltar det väl. Nu handlar det inte om vem som var förstahandsval eller ej, det handlar om vad man faktiskt gör med det förtroende man har fått. Det handlar om ett ansvar mot vårt parti för att vi ska kunna vara det självklara vänsteralternativet i svensk politik. På ett alldeles egoistiskt sätt, för att jag vill att det ska gå framåt på så många fler sätt i vår radikala rörelse, så hoppas och önskar jag så hårt jag kan att du kan bli den ledare vi behöver.

Kram och kamp och lycka till.