Bloggen har flyttat

Rebella finns på nätet mest genom vår blogg, men vi saknade ändå en hemsida. Därför har vi flyttat bloggen hit till http://rebellabloggen.wordpress.com/ och på köpet fått en ny fin hemsida där vi fortsätter analysera politik och samhällsfenomen med progressiva feministiska glasögon, driva jämlihet och systerskap och dit vi hoppas att alla våra läsare och många nya följer med oss.

Detta gäller om du är:

Läsare
Klicka här och gå direkt till vår nya sida.

Bloggare Länka till vår nya sida, genast!

Rebella
Registrera dig på wordpress och hör av dig till styrelsen (eller webbansvarig Anna Ardin) och börja blogga.

Kvinna
Bli medlem i Rebella.

Man
Stöd vår kamp, till exempel genom att kontakta vår kassör Sara Gunnerud för att få kontonummer.

Har Aftonbladet fler sexköpskällor som de inte publicerat? En grammatisk analys av chefredaktörens blogg

Så här skriver Aftonbladets chefredaktör Jan Helin på sin blogg om Aftonbladets ställningstaganden kring publiceringen av sexköpsanklagelserna mot Littorin, ett inlägg som han snyggt döpt till Sex, lögner och Littorin:

"Under några veckors tid har Aftonbladet undersökt uppgifter som handlar om att arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin brutit mot sexköpslagen och köpt sex. I början på denna vecka hade vi tillräcklig substans i uppgifterna kring ett fall för att konfrontera Littorin med dem för en kommentar eller dementi."

Uppgifterna kring ETT fall. Inte uppgifterna kring fallet. Ett fall. En strikt grammatisk analys säger mig att ordvalet innebär att det finns flera fall. Är det bara ett enda fall hade det varit mer naturligt att använda bestämd form för substantivet: "Uppgifterna kring fallet."

Vi lägger sällan mer mental energi på språket än vi behöver, och bestämd form är det enklaste, vanligaste, det förväntade sättet att uttrycka sig om det bara är ett enda fall Aftonbladet har uppgifter om.

Att Jan Helin inte väljer den grammatiska konstruktionen är såklart inte bevis för att det finns mer än ett fall, men det är ett tecken, något som borde följas upp. Någon borde alltså fråga Aftonbladet om de haft kontakt med andra personer som sagt liknande saker om Littorin. Varför uttryckte sig annars Jan Helin på det här sättet?

Jan Helin fortsätter:
"Den 30-åriga kvinnans berättelse är trovärdig. Hon har ingen vinning av att berätta det hon berättar. För ovanlighetens skull finns också ett antal tekniska omständigheter vad gäller datatrafik och telefonnummer som styrker hennes berättelse. Det finns i detta läge inget skäl att tro att hon inte talar sanning. Men hennes historia är en anklagelse om brott mot en minister och det är självklart helt grundläggande pressetik att Littorin får bemöta dem.

Aftonbladet konfronterade Littorin på flygplatsen i Visby i tisdagskväll. Han har alla möjligheter att redan där kommentera eller dementera våra uppgifter. Istället springer han ifrån Aftonbladets reporter och upprepar: Inga kommentarer."

För ovanlighetens skull finns det också ett antal tekniska omständigheter. Här låter det återigen som att det finns andra källor, andra fall. Här är dock ordvalet och de grammatiska konstruktionen inte riktigt lika konstiga som ovan. Helin kanske inte syftar på Littorinfallet här, utan att det generellt sett är ovanligt med tekniska omständigheter när någon kontaktar redaktionen om påstådda sexköp.

Om det finns andra källor skulle det kunna förklara regeringens valhänta och panikartade reaktioner när de konfronterades med Aftonbladets påståenden. De visste inte vad som skulle komma fram.

Nu verkar regeringens krishanterare vara mer säkra på att Aftonbladet inte har fler uppgifter de är tillräckligt säkra på för att publicera, och därför vågar PR-maskineriet låta Littorin komma till tals i DN.

Till sist vill jag bara säga att det här bara är mina egna spekulationer. Grundade i min magkänsla, kompetens i pragmatisk textanalys*, erfarenhet av hur andra politiker hanterat liknande anklagelser och formuleringarna i chefredaktörens krönika. Både Littorins och regeringens reaktioner, och formuleringarna i Jan Helins blogginlägg tyder på att vi ännu inte vet allt om den här historien.

*Jag är examinerad språkkonsult i svenska och använder funktionell textanalys som arbetsverktyg när jag språkgranskar texter för att göra dem mer begripliga och effektiva.

Andra som skriver om Littorinskandalen: Jinge, Kulturbloggen1,Kulturbloggen2, Johan Westerholm, Röda berget

AB1, AB2, SvD, Exp

Reinfeldts samvetslögn på presskonferensen i onsdags

Vi vet nu att Sven Otto Littorin berättade om sexköpsanklagelserna för Fredrik Reinfeldt redan i tisdags kväll. Det betyder att Reinfeldt inte var sanningsenlig på presskonferensen på Rosenbad i onsdags. Då sa Fredrik Reinfeldt så här om Littorins skäl att avgå:

"Han har till mig som skäl för sin avgång (eh) angivit samma grund (paus) privata skäl (paus) med samma ord och beskrivningar som han har, nu på morgonen, angivit till media, och jag har stor respekt för det beslutet."

Se klippet på Aftonbladet.se

Inget i det här citatet signalerar att Reinfeldt visste att det fanns andra anledningar till att Littorin avgick än vad som då kommit fram i media. Tvärtom säger han rakt ut att han fått samma information som allmänheten.

Reinfeldt och Schlingmann har i andra sammanhang hävdat att Littorins formuleringar på presskonferensen går att tolka som att de inbegriper sexköpsanklagelserna. Men på presskonferensen går Reinfeldt längre än så. Han säger rätt ut att Littorin använt samma ord och formuleringar till honom som till media. Och ändå var det ingen journalist som tolkade Littorins ord i onsdags som att han var anklagad för sexköp.

Ljög Reinfeldt på presskonferensen? Ja, det var väldigt nära i alla fall. Åtminstone om man utgår från att Reinfeldt och Littorin talar samma språk som vi andra.

För övrigt hoppas jag att den tjej som säger sig ha sålt sex till Littorin mår bra i dag, och att hon inte blir smutskastad av media eller allianspolitiker utan att hennes uppgifter får prövas av åklagare och domstol. Jag är tacksam att hon ville och vågade berätta om det hon varit med om.

Fler som skriver om Littorinskandalen: HBT-sossen Alexandra Einerstam, Peter Högberg, Kulturbloggen

Johan Westerholm skriver bra om Reinfeldts märkliga ledarskap och allmer tydliga sprickor i den glänsande fasaden.

Läs också Moderaternas förra informationschef som skriver på Newsmill om Moderaternas interna kultur att backa upp sina män, men skopa ut sina kvinnor, apropå Reinfeldts märkliga uttalande i dag om att han utgår från att Littorin talat sanning när han till Reinfeldt förnekade att han köpt sex.

Uppdatering söndag 09:45: Även DN kritiserar Reinfeldt för att mörka sanningen på nyhetsplats, och skriver i en huvudledare "Littorins avgång reser dock besvärande frågor om statsministerns och hans före detta arbetsmarknadsministers syn på sanningen." Jag är ibland kritisk till DN:s rapportering, men i dag visar redaktionen att de också kan utkräva ansvar av regeringen.

Rapport om välfärdens framtida finansiering - eller hur Timbro försöker skapa intryck av att representera politisk konsensus

I eftermiddag släpper tankesmedjorna Timbro och Arena idé en gemensam rapport om välfärdens framtida finansiering på ett seminarium i Almedalen. Det här samarbetet är minst sagt ovanligt – Timbro är ju finansierade av Svenskt Näringsliv, och Arena Idé är en mer vänsterorienterad tankesmedja.

Båda tankesmedjorna uttycker en frustration över att inga politiska partier ”tar i” frågan om hur vi ska hantera de utmaningar vi står inför med en alltmer åldrande befolkning som, enligt tankesmedjorna, också kommer att ställa krav på bättre tillgänglighet och högre kvalitet i vård och omsorg. De har därför tillsatt en tvärpolitisk kommissionen som nu släpper en rapport, och med den vill de starta en debatt i frågan.

Jag ser fram mot att läsa rapporten i eftermiddag. Men redan nu har jag läst direktivet (instruktionen eller utgångspunkterna) till kommissionen, och börjar med en text- och innehållsanalys av den. För som vi ska se finns det många intressanta saker redan där.

När jag läste direktivet förvånades jag över att man upprepade gånger skriver att rapporter och utredningar pekar på olika problem med att finansiera vård och omsorg i framtiden, utan att tala om vilka rapporter och utredningar man bygger sina påståenden på, och vem som står bakom dem. Kanske är de bara slarviga med källhänvisningarna, men det kan också vara något mer uttänkt bakom det hela. Svepande hänvisningar till ”rapporter och utredningar” får det att låta som att alla forskare och sakkunniga kommit fram till samma sak. Men det kan ju vara så att de rapporter man hänvisar till är partsinlagor, skrivna med en dold agenda. Då använder man retoriska knep för att ge intrycket ”Alla vet det här, alla vet egentligen vad som behöver göras, men ingen tar i frågan”.

Om man vill etablera sin egen åsikt som konsensus, det sansade och vettiga alternativet som alla är överens om, och har närmast obegränsat med resurser kan man göra så här:

1. Låt några närstående kollegor och vänner på diverse högerorienterade och näringslivssponsrade institut, tankesmedjor och arbetsgivarorganisationer skriva rapporter och utredningar som för fram din lösning som den enda rätta.

2. Hänvisa till dessa rapporter som allmänt vedertagna fakta och konsensus i frågan.

3. Hitta en organisation på motståndarsidan som vill samarbeta med dig, och tillsätt en tvärpolitsk arbetsgrupp/kommission som får i uppgift att gå igenom redan existerande underlag (se ovan) och utifrån dessa göra en bedömning om vad som behöver göras.

4. Presentera resultatet som politisk konsensus.

Det Timbro vill att vi ska missa är såklart att konsensus mellan tankesmedjor inte är konsensus mellan blocken.

I direktivet finns tecken på att kommissionens rapport bör förespråka behovsprövad välfärd – att bara de med störst behov får hjälp av staten, vi andra får ordna saken själva. (Se vad jag gjorde där, ett påstående utan belägg, citat eller hänvisning. Känns inte lika trovärdigt, eller hur?)

Timbro och Arena Idé har gett kommissionen i uppgiften att undersöka ”vilka andra åtgärder än skatter” som behövs för att säkra framtidens välfärd. Kommissionen ska alltså uttryckligen INTE ha skattefinansierad välfärd som ett alternativ. Det är ganska anmärkningsvärt, skulle jag säga. En mer öppen formulering hade varit ”bedöma om skatter kan finansiera vård och omsorg även i framtiden och, om det inte verkar möjligt, hur alternativen skulle kunna se ut”.

Direktivet listar några alternativ till hur vi kan lösa frågan om det ökade behovet av vård och omsorg i framtiden:

1. Flera arbetade timmar i ekonomin. (Genererar mer skatteintäkter.)

2. Tjänsterna utförs effektivare.

3. Omprioritering inom offentlig sektor (så att vi lägger en större del av pengarna på omsorg, och spar in på annat).

4. Överför ett större ansvar för finansieringen till medborgarna själva.

5. Lägga större ansvar för socialförsäkringarna på arbetsmarknadens parter.

6. Lägga större ansvar på anhöriga.

Ingenstans nämns alltså skattefinansiering som ett alternativ. Punkt 4 och 5 liknar vad man gjort i pensionssystemet, där man också gett förmånlig beskattning för att underlätta ökat eget ansvar.

Jag är faktiskt förvånad över att direktivet är så snävt och så tydligt föregriper kommissionens arbete. Men förhoppningsvis har kommissionen ändå arbetat självständigt, och man hoppas ju att de vänsterorienterade medlemmarna förstår bättre än att ge politisk legitimitet till radikalt nyliberala förslag. Jag ser den här rapporten som ett försök att flytta fram positionerna för marknadiseringen av välfärden. Om det är syftet är det väldigt effektivt att starta med att lansera lösningar för hur det ska göras. Då slipper man debatten om ifall marknadiseringen över huvud taget behövs.

Dags att exportera förbudet mot köp av sexuell tjänst!

Den 1 januari 1999 införde Sverige under en socialdemokratisk regering, som första land i världen, en lagstiftning som kriminaliserade köp, men inte försäljning, av sexuella tjänster.

Farhågorna inför lagens införande var många, bland annat att gatuprostitutionen skulle flytta sig under jord och att det därmed skulle bli svårare att hjälpa de prostituerade ur prostitutionen och att de prostituerade skulle få en otryggare tillvaro. Nu, drygt tio år senare har lagens effekter utretts. På punkt efter punkt visar utredningen att lagen har varit effektiv.

Det internationella intresset för hur lagen fungerar är stort. Men bara också i Norge (från och med 2009) har en liknande lag införts. Nu är det dags för Sverige att låta lagen gå på export. Draghjälp i exporten kan vi få av att den storsäljande amerikanska boken Half the sky, som behandlar frågor om trafficking, våld mot kvinnor och mödradödlighet. I boken förespråkar författarna den svenska sexköpslagen efter att de studerat hur den globala handeln med kvinnors kroppar fungerar.

De borgerliga riksdagsledamöterna Fredrik Federley (C), liksom Centerns ungdomsförbund, och Camilla Lindberg (Fp) argumenterar för att lagen ska avskaffas då den slår hårdast mot de prostituerade. Den utredning som nu gjorts visar att dessa farhågor inte besannats. Det är uppenbarligen dags för Federley och Lindberg att ändra åsikt.

Så vad kom den igår publicerade utredningen fram till. Jo, detta:

Prostitutionen i gatumiljö har halverats. Det förekom ungefär lika mycket gatuprostitution i de tre huvudstäderna i Danmark, Norge och Sverige innan förbudet mot köp av sexuell tjänst infördes i Sverige, men att det därefter skett en kraftig ökning av antalet kvinnor i gatuprostitutionen i både Danmark och Norge. Personerna i gatuprostitutionen uppskattades år 2008 vara tre gånger så många i både Danmark och Norge som i Sverige.

Internetprostitutionen har de senaste fem åren ökat i Sverige liksom i Danmark och Norge. Omfattningen av denna prostitutionsform är dock större i våra grannländer och det finns ingenting som tyder på att det skulle ha skett en större ökning av prostitutionen på Internet i Sverige än i dessa jämförbara länder. Detta talar mot att förbudet skulle ha medfört att gatuprostitutionen i Sverige bytt arena till Internet. Mot den här bakgrunden menar utredningen att man bör kunna dra slutsatsen att den halvering av gatuprostitutionen som skett i Sverige utgör en reell minskning av prostitutionen i Sverige.

Förbudet mot köp av sexuell tjänst har också motverkat etableringen av organiserad kriminalitet i Sverige. Människohandel för sexuella ändamål är en växande form av allvarlig ekonomisk brottslighet i stora delar av världen. Även om utredningen menar att det är svårt att bedöma den exakta omfattningen av människohandel för sexuella ändamål i Sverige anses etableringen av denna typ av kriminalitet ha betydligt mindre omfattning här än i andra jämförbara länder. Enligt Rikskriminalpolisen är det uppenbart att förbudet mot köp av sexuell tjänst fungerar som en barriär för människohandlare och kopplare som överväger att etablera sig i Sverige.

Förbudet mot köp av sexuell tjänst har också en normativ effekt. Det har skett en markant förändring av inställningen till köp av sexuella tjänster som i tiden sammanfaller med kriminaliseringen av sexköp. Det finns numera ett starkt stöd för förbudet mot köp av sexuell tjänst i Sverige.

Förbudet har också visat sig ha en avskräckande effekt på sexköpare. Enligt undersökningar som gjorts i Sverige i tiden efter kriminaliseringen har andelen män som uppger att de vid något tillfälle köpt sex minskat och färre män verkar köpa sex i Sverige än i de övriga nordiska länderna. Ett antal av de tillfrågade i en undersökning från 2008 uppgav också att förbudet hade påverkat dem så att de slutat köpa sex.

Och till sist, utredningen har inte kunnat finna att kriminaliseringen negativt drabbat de personer som utnyttjas i prostitution.

Äntligen förslag för ett mer jämställt bemötande vid barnens födsel!

Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting presenterade igår förslag för att genom vården stärka föräldraskapet för den som inte föder barnet. Det här är efterlängtad politik, Rebella har i många år drivit frågor om bemötande såväl vid förlossning som innan och efter. Om vi vill att alla föräldrar ska känna sig lika mycket föräldrar måste de också betraktas så av de samhälleliga institutuionerna.

Sossarna, ditt alterntiv för ett jämställt föräldraskap, presenterar fem förslag:

1. Första natten-garanti på BB
2. Maxtaxa för pappa/partner vid långa sjukhusvistelser
3. Låt pappor/partners äta på sjukhuset under förlossningen
4. Jämställdhetsutbilda personalen i mödravården
5. Föräldrautbildning för båda föräldrarna


Läs mer om förslagen här:

Moderata riksdagsledamöter tipsar lobbyister och påverkare om hur man påverkar politiker

På Politikerbloggen kan man läsa att de två moderata riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten och Anna König Jernmyr haft ett träningsläger för politiker, lobbyister och organisationer i hur de bäst kan påverka politiker i Almedalen. Fast de kallar det inte för träningsläger, utan ett "informellt möte".

Är det inte viktig del av PR-företagens affärsidé att underlätta för sina kunder att komma i kontakt med, och påverka politiker? Man kan fråga sig varför moderata riksdagsledamöter konkurrerar med en bransch som skapar arbetstillfällen. Borde inte Sofia Arkelstens och Anna König Jernmyrs framfart rent av anmälas till Konkurrensverket som otillbörlig offentlig konkurrens med det privata näringslivet? Om man kan få råden gratis kommer ju ingen att betala dryga pengar för dem. Äh, jag skämtar, klart att det inte var gratis att vara med på den här träffen.

Moderaternas svängdörrar mellan politiken, PR-branschen och påverkarorganisationer som Svenskt Näringsliv är ett välkänt faktum. Men att sittande riksdagsledamöter ser det som sitt uppdrag att hjälpa påverkarna tar problemet till en ny nivå.

Helt otroligt att det här ska måste sägas egentligen, men tydligen behövs det: Det är skillnad mellan att vara folkvald riksdagspolitiker och betald lobbyist. Anna och Sofia och alla andra i riksdagen är där för att bevaka folkets intressen. Riksdagsledamöter borde rimligen vara vaksamma på lobbyisternas agenda, och göra allt för att inte låta sig påverkas. Inte handleda en utvald grupp påverkare i hur politiker lättast låter sig övertalas och hur ekonomiskt mäktiga särintressen ska göra för att få ännu mer makt och inflytande.

Den här coachningsträffen illustrerar tyvärr hur långt lobbismens framfart har nått i Sverige.

Fast jag kanske färgad av min egen politiska grundsyn. Kanske får den mig att tycka att det är folket som ska styra landet, via de representanter vi väljer i allmänna val där allas röster väger lika tungt.

Moderaterna är mer en toppstyrd PR-maskin än en demokratisk gräsrotsrörelse, och de kanske faktiskt tycker att den som har stora ekonomiska resurser också ska ha större makt att bestämma över oss andra. Så har ju Moderaterna tyckt tidigare, när de var emot allmän rösträtt och ville behålla det tidigare valsystemet. Där hade ju den med stort ägande fler röster än den som ägde lite, och den som var fattig fick inte rösta alls. Moderaterna kanske fortfarande tycker så innerst inne. I så fall borde de våga säga det rakt ut istället för att låtsas stå för demokrati, men samtidigt skapa gräddfil efter gräddfil för sina rika vänner.

Som det är nu har vi ett samhälle där det bara några få har möjlighet att påverka, och där den som har mest pengar, bjuder på den smaskigaste lunchen och skriker högst vinner.

Jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker det verkar vara dags att lyfta upp lobbyismen och påverkarna i ljuset. Låt oss se vad som pågår bakom stängda dörrar, och vem som ger PR-företagen i uppgift att försöka påverka beslut i en viss riktning. Annars har vi inte en demokrati värd namnet.

Läs gärna Sandro Wennberg som skriver om problemet med hemliga lobbygrupper.

Har du läst eller skrivit saker på det här temat? Tipsa oss gärna i kommentarsfältet!

Rebellor ger Niklas Wykman svar på tal om ekonomisk jämlikhet

I onsdags skrev Moderata ungdomsförbundets ordförande en artikel på Newsmill där han försöker lansera Moderaterna som det parti som står för ekonomisk jämlikhet. Några Rebellor tillsammans med ett par andra unga socialdemokratiska kvinnor ger Wykman svar på tal på Newsmill. http://www.newsmill.se/artikel/2010/06/17/jamlikhet-kraver-handling-inte-tomma-ord

Så här skrev vi.

Ekonomisk jämlikhet är ett viktigt värde för Moderaterna, menar Niklas Wykman. Vi undrar varför det är så stor skillnad mellan vad moderater säger att de står för, och vad de faktiskt gör.

Under onsdagen 16 juni kunde vi på Newsmill läsa Niklas Wykmans försök att lansera Moderaterna som det parti som står för ekonomisk jämlikhet. Wykman skriver: "Alliansregeringens skattepolitik har varit den största jämlikhets- och jämställdhetsreformen i Sverige sedan förskolan infördes." Vi tycker det är lite magstarkt att kalla skattesänkningar för de rika för en jämlikhetsreform.

Men det är roligt att Wykman tar just förskolan som exempel. Förskolan är viktig för kvinnors jämlikhet, eftersom den gör det möjligt att arbeta heltid när barnen är små. Men Moderaterna motarbetade förskolans utbyggnad.

Faktum är att Moderaterna röstade mot i princip varje jämlikhets- och jämställdhetsreform under de senaste 100 åren, inklusive den allmänna rösträtten. Så tillåt oss att bli lite misstänksamma när moderater plötsligt säger att de brinner för ekonomisk jämlikhet.

För ett tag sen diskuterade några av oss att det var svårt att tydliggöra Sverigedemokraternas rasistiska agenda eftersom de döljer sig bakom på ytan ofarliga formuleringar. Då sa en av våra smarta medlemmar så här: "Utgå inte från vad de säger, titta på vad de faktiskt gör. Och vad de vill göra om de får makten. Vad får det för konsekvenser? Om det får rasistiska konsekvenser är det rasistisk politik, vad de än kallar det." Det angreppssättet har hjälpt oss mycket, och på samma sätt analyserar vi nu Moderaternas konservativa politik.

Vad döljer sig bakom de snygga formuleringarna om ekonomisk jämlikhet, och de glansiga reklambudskapen? Vad har ni i praktiken gjort nu när ni har styrt Sverige i nästan fyra år? Vad blir konsekvenserna? Vem gynnas, och vem får betala priset för att de rika blir rikare?

När vi tittar på den moderata politiken den här mandatperioden ser vi tydlig skillnad mellan ord och handling.

Niklas Wykman skriver "Genom att rikta stora skattesänkningar till de med lägst inkomster har inte minst kvinnor, ungdomar och invandrare fått större trygghet." Här häpnar vi, ärligt talat, över Wykmans skamlöshet. Stora skattesänkningar till de med lägst inkomster?

Den rikaste tiondelen av befolkningen har fått 23 procent av skattesänkningarna. Inte ens 7 procent av skattesänkningarna har gått till den fjärdedel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna. Familjen Reinfeldt har sedan 2006 fått sänkt skatt med 125 000 kr. Hur har det skapat större ekonomisk jämlikhet och trygghet för kvinnor, ungdomar och invandrare?

Samtidigt har myndigheters bedömningar av vem som har rätt till stöd har stramats åt. Välfärden har urholkats när kommuner och landsting fått sämre ekonomi. Antalet vuxna i skolan blir färre, barngrupperna blir större och äldreomsorgen försummas. Enligt Konjunkturinstitutet har 33 000 välfärdsjobb försvunnit. Är det någon som på fullt allvar tror att dessa 33 000 personer inte behövs i skolor och förskolor, på vårdcentraler och äldreboenden? Kvinnor drabbas särskilt hårt när välfärden inte fungerar eftersom de ofta tar en större del av ansvaret för familjen och vården av anhöriga. Hur ger det kvinnor större trygghet?

En halv miljon svenskar har lämnat a-kassan sedan avgifterna kraftigt höjdes. Arbetsförmedlingen tillåts inte ge aktiv hjälp till unga utan jobb de första tre månaderna, trots att vi har en rekordhög ungdomsarbetslöshet. Hur ger det ungdomar större trygghet?

Om ni moderater verkligen brinner för jämlikhet och vill stärka kvinnor, unga och invandrare borde ni rimligen omfördela resurser så att de som redan har mycket bidrar mer till dem som inte har samma möjligheter. Men så har ni inte gjort. I praktiken har er konservativa politik gått i helt motsatt riktning. Inkomstskillnaderna och fattigdomen har ökat i snabb takt under er tid vid makten. De redan rika har blivit ännu rikare medan skyddsnätet för oss andra har försämrats drastiskt.

Det stora gapet mellan ord och handling visar att ni moderater är riktigt skickliga på att manipulera genom språket. Vi socialdemokrater är inte lika bra på det. Vi vill inte ens vara lika bra på det. Men vi borde kanske vara bättre på att sätta fingret på vad ni egentligen gör när ni låtsas vara socialdemokrater.

Ni tar över våra ord och ge dem ett helt annat innehåll. Ni menar inte samma sak med ekonomisk jämlikhet som vi socialdemokrater gör. Ni menar något annat, och hoppas att folk inte ska kräva att få veta vad.

Vi vet i alla fall vad vi menar med ekonomisk jämlikhet, och är inte rädda för att stå för det. För oss är ekonomisk jämlikhet att alla ska ha makt att påverka sitt liv, och ha samma möjligheter att utveckla sina förmågor och göra drömmar till verklighet.

För att det ska bli verklighet och inte bara en teoretisk möjlighet måste vi omfördela resurser i samhället. Både mellan individer och över olika delar av livet. Vi vet att jämlikheten inte kommer av sig själv, och att det krävs en aktiv politik för att nå målet om ekonomisk jämlikhet.

Ni moderater kan prata om ekonomisk jämlikhet, ni kan försöka låta som sossar. Men när er politik gynnar de rika på bekostnad av oss andra finns det bara en slutsats man kan dra. Ni vill inte ha ekonomisk jämlikhet. Då skulle ni ha gjort helt andra saker den här mandatperioden.

Det ni har gjort signalerar istället att ni tycker att ojämlikhet är rätt bra. Våga stå för det.

Emilia Bjuggren
Kristina Persdotter
Sara Gunnerud
Sanna Vent
Alexandra Einerstam
Catti Ullström

DN:s propagandaknep på nyhetsplats

Hur många följde dagens partiledardebatt i riksdagen i direktsändning? Inte så många tror jag, inte utanför den grupp som själva är politiskt aktiva. Betydligt fler tar del av andra mediers rapportering OM debatten. Och då får de en rättvisande och balanserad bild, utan bakomliggande agenda. Eller? Kanske inte.

När jag läste den här artikeln i DN:s nätupplaga reagerade jag på anföringsmarkörerna. De är tydligt vinklade till Sahlins nackdel, och Reinfeldts fördel. Anföringsmarkörer är verb och andra ord som journalisterna använder för att markera vad någon säger i en artikel eller intervju, och hur det sägs. De här orden kan även användas för att påverka läsarnas attityder om personerna i artikeln, i positiv eller negativ riktning.

Vissa ord som betonade och lyfte fram har inbyggd trovärdighetsmarkör. Sanningshalten i det som sägs ifrågasätts inte. Andra ord fungerar tvärtom, som hävda, anser och uppgav. Här signalerar ordvalet att vi inte kan lita på det som sägs. Så vilka ord används i DN:s rapportering från partiledardebatten? Här är alla anföringsverb och andra liknande ord från den del av artikeln som refererar debatten. Jag har markerat trovärdighetsmarkörer med T och misstroendemarkörer med M.

Reinfeldt:
lyfte fram T
sade
tog upp T
sade
ställde x mot y T
sade
betonade T
pratade
tog upp T
sade

Sahlin:
anklagade M
sade
uppgav M
hävdade M
enligt M
sade
anser M

Trenden är tydlig. Reinfeldt framställs som trovärdig och Sahlin framställs som att man inte ska lita på vad hon säger.

Ett annat knep för att höja någons trovärdighet i en artikel är att journalisten beskriver vad som sägs snarare än citerar vad som sägs. På så sätt går tidningens egen röst in som garant för att det som påstås verkligen stämmer. Den fördelen ger DN till Reinfeldt men inte till Sahlin, de har nästan bara långa citat i den del som handlar om vad Sahlin sa i debatten.

De flesta läsare kommer inte reflektera över det jag tar upp här, men deras attityder kommer att påverkas - i den riktning borgerliga DN vill. Det är exakt så propaganda är tänkt att fungera, att påverka våra attityder utan att vi tänker på det.

Att ha en politisk agenda är inte fel. Men att en av våra största dagstidningar är tydligt vinklad på nyhetsplats är inte ok. Fria och oberoende medier som granskar makten är viktigt för demokratin. Tydligen behöver vi även någon som granskar medierna.

Uppdatering: Analysen bygger på den version av artikeln som fanns på DN:s webbplats 10:30. De har tyvärr för vana att uppdatera artiklar utan att markera vad som är ändrat och tillagt. Jag ser att artikeln nu innehåller den senare delen av debatten. Den delen är inte med i min snabbanalys.

Oproffsiga proffs med kassa attityder

Alla människor är lika inför lagen? Eller? Det borde rimligtvis även innebära att få skydd och stöd från de myndigheter som ska upprätthålla vår lagstiftning.

DN rapporterar idag om att endast tre av landets 21 polisdistrikt har rutiner för att skydda våldsutsatta kvinnor (artikeln verkar bara finnas i en pytteversion på hemsidan, den är längre i papperstidningen). Och det är inte så att kunskapen inte finns, det har satsats stort på vidareutbildning. Istället är det "en attitydfråga".

Nu är det ju inte bara denna typ av brott som "utreds 'oproffsigt'" som artikeln uttrycker det. Det är ju sedan länge känt att t.ex. våldtäktsbrott i väldigt liten utsträckning går till domstol. Det vore ju en sak om detta enbart berodde på brottets komplicerade natur, men det förekommer även där bristande polisarbete. Till exempel visar forskning att man ofta inte ens tar in misstänkta personer eller möjliga vittnen till förhör i våldtäktsbrott. Inte ens när det finns en utpekad gärningsman alltså.

Kanske är det även så att det där är upp till "enskilda polisers värderingar och magkänsla"? Jamen gud så bra. Blir jag utsatt för ett brott (alltså inte vilket som helst utan ett som främst drabbar kvinnor), så verkar det helt enkelt vara så att jag får hoppas på det bästa.

Rättssäkerhet my ass.