fredag, oktober 02, 2009

Effektivt = Vinst ?

En vårdcentral på Södermalm har lyckats göra en utdelning till aktieägarna på 10 miljoner förra året. Hur är det möjligt? Jo, för att landstinget bara fick ett enda sketet anbud när detta skulle läggas på entreprenad. Det var uppenbarligen ett dåligt anbud. Men det var ju det enda, så det gick till dem i alla fall. Fel nr 1. Man säljer ut allt man kan oavsett vilka anbud man får. Galet.

Ägaren ser inga problem med att skattepengar blir miljonvinster för ägarna. Enligt en av ägarna till just den här vårdcentralen är huvudpoängen att skattebetalarna får ut så mycket vård som möjligt för sina pengar. De blev mer effektiva, därför kunde de göra vinst. För skattebetalaren blev det ingen ökad kostnad. Fel nr 2. Så enkelt är det inte. Det där argumentet är rent skitsnack. För det första: jag älskar effektivitet. Det är bra och viktigt. Men vad är effektivitet för något? Och hur mäter man det i samband med vård och omsorg. Det är inte så jävla enkelt att det bara handlar om att korta ned besöken med halva tiden, så kan man ta emot fler patienter så har man helt plötsligt blivit mer effektiv.

Jag ser det så otroligt tydligt på min vårdcentral efter att man har infört vårdval-Stockholm-systemet. För att få någon hjälp överhuvudtaget måste man först gå dit. Göra ett läkarbesök.
”Jaha, du är förkyld?”
”Ja, det sa jag ju på telefon, har varit det ett par dagar och mår riktigt dåligt”
”Ok, men då gör vi så att du går hem och vilar så kommer du tillbaka på torsdag om det inte är bättre”
”Va?”
”Gå hem och vila och kom tillbaka om två dagar om det inte blivit bättre”
”Men det här kunde ni väl sagt på telefon? Jag kom ju hit helt i onödan, om ni inte ens tar en sänka”
Inte effektivt för mig. Dock för vårdcentralen som får pengar för varje besök jag gör. Ni förstår min poäng…

Sen det här med att skattebetalarna inte bryr sig om att det delas ut miljontals kronor i vinst till ägarna från verksamheter som finansieras med skattemedel. Fel nr 3. Vi bryr oss. Jag och många med mig vill inte leva i en värld där barnen på förskolan inte får mjölk att dricka eller frukt att äta för det kostar för mycket pengar. För man måste spara. För man måste göra vinst. Nej tack.

8 kommentarer:

Gryningsräd sa...

Om människor kommer till vårdcentralen, får vård och är nöjda ser jag inga som helst problem med detta... lustigt att du inte i en enda mening nämner vad patienterna tycker. Men det är ju som sagt inte viktigt för er...

10 miljoner - på vilken omsättning då?

Anonym sa...

Mia!

Det exempel du ger gör mig vansinnig irriterad.

Det är det ena spåret.

Det andra spåret är jag och mina gelikar.

Jag har jobbat som fri konsult mot omvärlden sedan 1980.

Jag har haft tusentals uppdrag. Aldrig någonsin har jag betett mig som i ditt exempel.

Snarare tvärtom. Jag har gett gratiskonsultation vid tusentals tillfällen. I stor sett varje dag ringer människor/företag till mig som jag ger sk gratiskonsultation. jag lyssnar och pratar med kunden för att försöka luska ut om detta är ett uppdrag eller ett kort "hjälpuppdrag". Intoning längs den altruistiska skalan. Jag vill inte kränga pengar på sådant som inte är rationellt.

Den väsentliga frågan är således.

Hur sorterar vi bort parasiterna från de seriösa.

Parasiterande bullshitare finns även inom den offentliga sektorn och är nog tyvärr lika vanliga.

Metoderna att parasitera är annorlunda. De sitter om värmer upp stolen år efter år utan att egentligen göra någon nytta.

Parasitindivider finns i alla system. Inom den offentliga sektorn är det tyvärr inte ovanligt.

Man blir ofta helt matt och får dessutom svårt att somna.

Jag säger än en gång.

Hur skall vi skilja parasiter från de ärliga och seriösa.

Min fru som jobbar inom landstinget sedan 30 år som psykoterapeut har hållit på att bryta ihop de senaste 20 åren. I skov.
Av alla parasiter som bara bygger hierarkier helt utan nytta. Tramp i geggan.

Jag förstår inte hur vi skall klara detta. Snyltare och ineffektiva parasiter finns i alla system. Hur skall vi rensa bort dessa beteenden.

En evig gåta och ett "allmänningens dilemma".

Britta Sethson sa...

Kanske kan man arbeta med intraprenader där brukar/anhörig/personalstyrelser leder verksamheten i enlighet med politiska direktiv. Eventuella överskott i skattefinansierad verksamhet återinvesteras i verksamheten.

Lite mera gillesocialism och lite mindre marknadsliberalism.

Mia Päärni sa...

Till gryningsräd: du kanske inte förstod att jag själv var patienten i exemplet. Jag är inte ointresserad av vad enskilda patienter tycker, men jag är mer intresserad av helheten. Den här frågan om resultat i förhållande till omsättning är intressant, men oviktigt för mig när det gäller just den här frågan. Oavsett vilken omsättning de har handlar det om 10 miljoner kr. Det är pengar vi i t ex vår stadsdel skulle kunna använda till många viktiga verksamheter. I övrigt så kan jag hålla med Anders om att det inte är en helt enkel fråga. Men någonstans måste man ju börja fundera på incitamenten och vad de driver för beteenden.

Gryningsräd sa...

"Jag är inte ointresserad av vad enskilda patienter tycker, men jag är mer intresserad av helheten"
Men helheten består ju just av enskilda patienter. Tycker inte om att det går fort, att dom får bra vård och ett bra bemötande - ja, då blir inte helheten bra heller. Om du inte menar att helheten betyder att budgeten går ihop.

"Oavsett vilken omsättning de har handlar det om 10 miljoner kr. "
Man måste ju kunna sätta det i perspektiv. Grundläggande ekonomi helt enkelt.

"Det är pengar vi i t ex vår stadsdel skulle kunna använda till många viktiga verksamheter"
Poängen är att om verksamheten levererar samma vård för mindre pengar så vad gör det att pengarna tas ut i vinst? Vad förlorar samhället på det? Inget. Pengarna hade "gått åt" ändå - för att bedriva verksamheten.

"Men någonstans måste man ju börja fundera på incitamenten och vad de driver för beteenden."
Förbättring och effektivisering. Det är vad incitament leder till...

Sara sa...

Tack Gryningsräd för att du sätter fingret på kärnfrågan! Du skriver "Poängen är att om verksamheten levererar samma vård för mindre pengar så vad gör det att pengarna tas ut i vinst?".

Problemet är att det inte är samma vård (mätt i hälsoförbättring från tillståndet när patienten söker vård) som levereras vid varje läkarbesök i Sverige. Det kostar olika mycket att ge samma mängd hälsoförbättring till varje patient. Vissa kräver dyrare och mer tidskrävande behandlingar medan andra klarar sig bra med några egenvårdsråd över telefon.

Att ta in halvfriska patienter på läkarbesök som inte är medicinskt motiverade är väldigt lönsamt med det nuvarande systemet för hur ersättningen betalas ut från landstinget, så då ökar det beteendet. Nu premierar vi alltså vårdcentraler som lägger mycket tid på de minst sjuka. Det systemet vill vi ändra på.

Samhällsekonomiskt är det bättre att säga till en förkyld patient att bädda ner sig i sängen ett par dagar, eller att ge ett provsvar via e-post eller telefon. Men en vårdanställd som gör detta går emot sin arbetsgivares intresse. Det valet ska vårdanställda inte behöva göra.

Scor sa...

Gryningsräd. Man kan se det så här också: Vissa verksamheter bör vara heliga.
Jag är helt ointresserad av att skänka vinster från vård, skola, omsorg till näringslivet. Det är skattepengar som har kommit ur bland annat min ficka och pengar som jag vill se återinvesterade i vård, skola, omsorg. Det är mina incitament till att betala höga skatter och att leva i Sverige.
Frågorna är snarare: Hur ökar vi på ett humant sätt effektiviteten inom dessa områden? Och vad är effektivitet?
Jag blir illamående när jag tänker på vård och grundskola som affärsidé. Staten ska ha bra sjukhus och skolor och om det råkar bli pengar över ska de tillbaka in i systemet, inte stoppas i enskilda fickor.
I min värld får man gärna bli rik som privatperson, men inte inom dessa områden.
Varför måste allt vara konkurrensutsatt? Varför finns det i dagens samhälle aldrig någonting som är viktigare än vinster?

Gryningsräd sa...

Sara:
Du sätter också fingret på det - vården kostar så väldigt olika mellan de olika landstingen. Även andra offentliga verksamheter har väldigt skilda kostnader mellan olika delar av landet. Varför är det så? Det måste ju ändå säga lite om besparingspotentialen runt om i Sverige...

Att systemen inte är perfekta inser jag också, men i stort måste man se att system där patienter står i centrum, snarare än politiker, är att föredra. Nöjdaste patienterna finns i Halland där just vårdvalet har funnit länge.

"Men en vårdanställd som gör detta går emot sin arbetsgivares intresse."
Finns det några undersökningar som visar på detta eller är det bara din inställning emot "arbetsgivare" som skiner igenom?

Vissa verksamheter är heliga. Försvar, det demokratiska systemet och rättsväsende är exempel på sådana. Dom skall finansieras och drivas av staten. Skola, vård och omsorg skall också finansieras av oss gemensamt men det vi diskuterar är driftsformen. Där tycker jag att privata företag skall kunna konkurrera om kunderna - och därför pengarna. Behandlas kunderna inte "humant" så går man till någon annan. Bättre det än att någon tjänsteman (som skall ha lön) skall utvärdera och besluta vilka vårdcentraler som folk skall gå till.

Man får bli rik som privatperson man inte på dessa områden? Så vi måste då ta skapa ett statlig byggföretag (för att bygga skolbyggnaden), tryckeri (skolböcker), sjukvårdsföretag (plåster, bandage, sängar m.m.), elbolag (skolor och sjukhus måste ha ström), matgrossister (skolmat) osv... för ingen skall väl kunna tjäna pengar på skola och vård? Eller...

Det har inget med vinster att göra. Det som är den stora poängen är att ge människor större valfrihet, större variation av utbudet och mer för sina pengar... vinst är mer en "bieffekt" av allt detta.