måndag, juni 22, 2009

Studenter och kvinnor i gemensam sak för 6-timmars arbetsdag!

Socialdemokratiska studentförbundet hade förra helgen kongress och har då antagit ett antal uttalanden. Det är med glädje jag läser uttalandet om 6-timmars arbetsdag, eller snarare - om förkortad arbetstid med bibehållen lön.

Studenterna anser att "en förkortning av arbetstiden är nödvändig. Vi menar också att en sådan reform är fullt genomförbar genom en omfördelning av samhällets resurser, från mer konsumtion till mer tid, och en vilja till att utveckla välfärdsbegreppet. Vi vill därför successivt införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. För oss är det en välfärdsfråga."

Studentförbundet har därmed anslutit sig till ett ställningstagande som länge nästan varit en del av av S-kvinnors signum. För ett liv där människan "arbetar för att leva och inte lever för att arbeta" som en av Rebellas kloka medlemmar brukar uttrycka det.

Mitt viktigaste argument för en kortare arbetsdag är helt enkelt det som alla pratar om - att lösa det så kallade livspusslet. Jag väljer att kalla det vardagspusslet och det handlar om att folk helt enkelt inte hinner med att leva. Under en tredjedel av dygnets timmar ska vi hinna handla, laga, städa, tvätta, passa, prata, umgås, ringa, vårda, äta, njuta, träna, blogga, engagare etc etc. Det kallas livet och det går alldeles för fort för de allra flesta. En halvtimme mer per dag skulle göra mycket, två timmar skulle revolutionera människors liv. Jag tror att det går, jag tror det handlar om vilja och planering.

Den generella arbetstiden kan inte förkortas med 25% över en natt. Men förkortningen bör successivt införas. Precis som vi en gång kunde gå från 10 till 8 timmars arbetsdag. Många kollektivavtal har en arbetstíd som är mindre än 40 timmar per vecka, detta gäller främst väldigt könssegregerade branscher där män är i majoritet. Jag tycker det är dags att också kommunals och SKTFs kvinnor får mer tid att leva.

Jag tror att reformen kommer att leda till att frånvaro från arbetet minskar och produktionen ökar, jag tror att människor kommer att kunna arbeta mer effektivt vid en mer komprimerad arbetstid och produktionen ökar, jag tror att människor kommer att må bättre och därmed också göra ett bättre jobb.

Vad tror du?

12 kommentarer:

Anonym sa...

Mycket bra skrivet. Skall citera lite och länka till er.

Mvh,
Johan Nyström
www.radikalsocialdemokrati.nu

Catti Ullström sa...

håller med johan. mkt bra skrivet.

var fiö en ssk-motion som gjorde att det efter många år gick igenom. :-)

Marika sa...

Haha, denna eviga stridsfråga, gick den alltså äntligen igenom?! Som jag kämpat emot på så många kongresser... :) Men the times they are a-changing och det är fint så.

En liten oskyldig fråga bara: Har nån räknat på hur mycket vi behöver höja skatten för att bibehålla nivån i offentlig sektor om alla välfärdsarbetare ska jobba 25% mindre?

Och är det värt det, när det nu finns så mycket annat man skulle kunna använda de där skattehöjningarna till...

Edvin, socialdemokrat och socialist sa...

Marika: Om vi utgår från att sjukskrivningarna skulle minska rejält med minskad arbetsbelastning skulle en del pengar kunna omfördelas från sjukpenning till löner.
Utöver det går det inte att göra en enkel ekvation. Arbetsorganisationerna är alldeles för komplexa för det. Det finns möjlighet att göra en del arbeten mer effektive medan andra kanske snarare bör få ta mer tid.
Den som undrar hur det hela ska finansieras kan fundera över hur svenska löner kan vara flera hundra procent högre än i forna Sovjet trots att vinsterna är höga.
Jag är dock för att denna arbetstidsförkortning genomförs avtalsvägen, inte lagvägen. Men den fackliga vägen måste då vara ärligt menad, inte fungera som undanflykt för de som egentligen är mot (så används ju det argumentet idag).

Nanna sa...

Hej Gabriella och Marika!

Tack för bra inlägg i en spännande politisk fråga. Jag tycker att du Gabriella sammanfattade hur vi i Rebella diskuterat. En succesiv förkortning av arbetstiden för välfärd och jämlikhet. Jag skulle vilja bidra med två saker.

För det första så ska vi komma ihåg att det är långt ifrån alla välfärdsarbetare som arbetar heltid. Att sänka normalarbetstiden är att anpassa den till kvinnors verklighet och ge fler heltidslöner. Sedan är det ju så som Gabriella skrev att vi inte förväntar oss 6 timmar i morgon utan att takten måste bedömas i konkurrens med andra välfärdsreformer. Jag är övertygad att ett par steg i denna välfärdsreform bör prioriteras. Avtalsvägen är detta redan gjort inom en rad mansdominerade brancher.

Mitt andra perspektiv är praktisk erfarenhet av tid. Just nu under sommaren jobbar vi 7,5 timmar om dagen och det får tiden att räcka till så vansinnigt mycket mer. Det är löjligt hur 40 minuter varje dag kan kännas som den bästa presenten. Det är möjligt att komma hem i hyfsad tid även de dagar jag inte hemtar på dagis. Det är görligt att jobba in någon timme för att gå tidigare på ett politiskt möte eller ta en längre lunch nere på stan med en kompis.

/ Nanna

Jonas Wikström sa...

Bra! I praktiken handlar ju det här kravet om att ge ALLA löntagare rätt till kortare arbetsdag - facken med starkast förhandlingsposition skaffar sig det redan idag.

Däremot tycker jag inte att siffran "6" behöver vara med. Det är försvararna av 8-timmarsdagen som är uppslukade av siffermagi, inte vi. (Jo, det är de: hur ska man annars förklara att kampen för 8 timmar handlade om människovärde och jämlikhet - men allt under 8 timmar ses som en strikt budgetfråga?)

Sedan kan man ju som småsur vänsterpartist fråga: var var ni för 7-8 år sedan när vi stångade pannan blodig mot Göran Persson om detta...? Istället blev det några sketna semesterdagar extra. Mer eldunderstöd från s-oppositionen då hade varit välkommet.

Kent Filppu sa...

Det är alltid lättare att kräva än att betala. Men något som faktiskt kan göras utan att det kostar något är att ta bort åldersgränsen i pensionsförsäkringen, så att pengarna kan tas ut som en löneförstärkning när man så önskar även när man inte fyllt 55. S behöver ju inte bara vara ett parti för pensionärer bara för att de är i majoritet i medlemslistorna.

Tar man samtidigt bort taket för insättningar så kan var och en själv omfördela inkomst genom livet. Då kan man jobba mer när man är ung och inte har barn, för att ta ut när man har småbarn och vill jobba mindre. Sedan när barnen är större kan man jobba mer igen för att kanske ta ett sabbatsår och studera och sedan arbeta igen (kanske inte jobba mer men tjäna mer och då spara för pensionen).

Flexiblare utan kostnad då var och en själv kan fördela om under livet.

Anonym sa...

Ja, gud va bra! Ett sånt där sabbatsår för att hitta sig själv som är så vanligt inom LO-kollektivet. Och jättebra "när man är ung och inte har barn", för det är ju ingen som skaffar barn när man är ung. Hela Sverige är PRECIS som Danderyd!

Kent Filppu sa...

Man kan vara både anonym och dryg. Det är helt riktigt.

Unga som är starka och inte gjort annat än att studerat kan behöva jobba. Då är det bra med 10 timmars arbetsdag för att spara tills man har andra behov.

Du tydligen missat att de flesta kvinnor idag föder sitt första barn runt 30 år. Visst finns det de som inte kan spara innan. Men att förbjuda nytänkande för att inte alla kan utnyttja det är precis det som är skälet till att S gräver sin egen grav. När man vägrar att skicka kallelser till möten med e-post ens till de medlemmar som föredrar det med motiveringen att "alla har inte en dator hemma eller kan ta sig till biblioteken" så visar man hur trångsynt man är.

Marika sa...

Edvin: Jag tror inte vi kan utgå från att sjukskrivningarna minskar. Det vet varken du eller jag. Som Nanna påpekar jobbar många välfärdsarbetare redan deltid och det är också ofta i dessa yrken många blir utslitna i förtid.

Jag är helt för att de som jobbar i offentlig sektor ska ha högre löner (och bättre villkor). Min poäng är bara att detta rör sig om enorma summor. Typ var trejde svensk jobbar i offentlig sektor. Oavsett om de jobbar 6 eller 8 timmar idag rör det sig om mycket stora lönehöjningar att ge alla 6 h arbetsdag för 8 h lön.

Men mest tycker jag bara att det är en avtalsfråga. Jag är lite inne på det som El Rubio skriver - vi behöver ett arbetsliv som är mer flexibelt från arbetstagarens utgångspunkt, istället för som idag arbetsgivaren. Det är inte säkert att detta med 6 timmars arbetsdag är nåt som passar alla. Jag tycker att det är högst rimligt att arbetstagarna genom sina fackliga organisationer bestämmer om de vill förhandla om lönehöjningar i form av tid eller pengar.

Det finns jättemycket pengar i ekonomin, det vet jag, och jag skulle jättegärna hitta ett system som kom åt dem bättre än idag och som fungerade mer rättvist fördelande. Men jag vill hellre använda dem till andra reformer.

Anonym sa...

Hur skall detta fungera. Gäller det också alla småföretagare och andra som snarare jobbar 10-15 h om dygnet.
Bönderna hur blir det med dom?

Samtidigt som du önskar 6 h arbetsdag så kräver S rätten till heltid (8 h).
Det är ngt som glappar.

Att kräva att alla skall jobba högst 6 h är en total omöjlighet

Däremot tycker jag att 6 h är en lämplig arbetstid för stressade småbarnsföräldrar.
Sikta därför på att lagstifta om rätten till 6 h för alla barnföräldrar med barn mellan 0-12 år.
Då är det klokt och rationellt.

Kent Filppu sa...

Alla småbarnsföräldrar har redan rätt till 6 timmars arbetsdag och det används sällan. Därför att de flesta föredrar mer pengar än tid med barnen. Ingen är beredd att avstå, TV, bil, träningar, barnens fritidsintressen, semester etc för att jobba mindre.

Att kalla det för "med bibehållen lön" är samma sak som inflation. Lägre produktion till samma kostnad gör att välfärden blir sämre. När vårdbiträdena ska ha en löneförhöjning med 25% så innebär det att antalet operationer skärs ner och vårdköerna blir längre. Alternativt så höjer vi skatten och då stiger priserna. Men eftersom kostnadsökningen ska ske i privat sektor också så sker prisökningen oavsett.

Det är samma sak som skedde i Honduras under den president som ville göra om Honduras till en kommunistdiktatur. Han höjde minimilönen från 3200 lempiras till 5500. Jag har flera goda vänner som blev av med sina jobb för det. Företagen som exporterar konkurrerar med andra företag i andra bananrepubliker som betalar lägre lön. Kan inte en löneförhöjning motiverad med ökad produktion så blir det inflation.

Sverige är ett rikt land ändå är det så få som är beredd att gå ner i arbetstid. Fråga till exempel socialdemokratiska riksdagsledamöter varför de inte går ner i arbetstid när de har småbarn? De slåss för frågan och har råd, men anser ändå att jobbet är viktigare än barnen - eller inser att det inte fungerar hur populististiskt det än är.