Har just varit på ett jättebra seminarium på ABF, som en introduktion till att läsa Elfride Jelinek. Det är något jag vill rekommendera alla att göra. Lite för att det kan riskera att bli livsomvälvande, som DN:s kritiker skrev häromdagen, men mest för att det är fundamentalt för att förstå hur vårt samhälle ser ut. Jelinek skruvar klass- och särskilt könsförtrycket till sin spets, när inget annat finns kvar mellan människorna än herre-slav-relationen, där man äter och förtär varandra. Det är hårresande, ångestframkallande och ger ibland andnöd. Man vill aldrig mer ligga med en man efter att ha läst Lust. Sen ändrar man sig, men man har förstått nåt mer.
Lite av behållningen var förstås att en av mina älsklingar var där. Horace Engdal är en av Sveriges mest elitistiska människor. Det brukar jag i vanliga fall finna otroligt bortstötande, men icke i detta fall. Han inleder med att, efter att seminariets två övriga deltagare fått ge sin syn på Jelineks författarskap fundersamt säga: "Ja, klart är ju att man kan ha många olika uppfattningar om Jelinek, såväl höga som låga." Sen gav han sig in i sin egen analys. Grejen är att jag tror inte han själv uppfattar hur det låter. Jag må ha gått på honom, men jag tror han är god… Flera bevingade ord: "Tro inte att Frau Jelinek ska lösa era äktenskapsproblem." Och: "Vissa har försökt läsa Lust som en pornografisk skildring. De sitter nog där fortfarande. Jag avundas dem inte." Han sa flera andra helt klockrena grejer, och det är det jag älskar honom för. Även om man kan skratta åt nobelpristagarmotiveringarna, alltid så målande att man undrar om de betyder nåt.
Men det jag egentligen tänkte berätta var det roliga som hände när seminariet nästan var slut. Som alltid är det fantastiskt med frågestunderna på ABF, när publiken får ställa frågor. En höjdpunkt. Vad som nu inträffar är att en liten man, eventuellt med tysk brytning, sätt gärna till ett tyskt "r" och "u" med prickar i följande citat, ställer sig upp. Mannen säger: "Jag tycker mig skönja en viss frustration hos Elfride Jelinek, i det ni säger om hennes författarskap. Säg mig: Har hon egentligen fött barn?" Det blir dödstyst. En kvinna i närheten av mig börjar skratta hysteriskt. Vänner av ordning vänder sig om och ser lite irriterat på henne. Jag ler och tittar ner i mitt knä, och känner mig en kort stund i telepatisk direktkontakt med författarinnan. Jelinek hade inte haft några problem alls med att tolka den här situationen. Var så säkra…
måndag, oktober 17, 2005
Har du barn, Elfride?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
jag såg dig inte aron, var du där? nej, det var inte ebba som skrattade, hon smet ut strax efter. en annan grej som var bra med detta seminarium var att jag äntligen blev övertygad om att även om det kanske var ebba som tvingade horace att börja läsa EJ så är han frälst på riktigt nu. hans feministcred växte. (nu började jag sakna nobelmuseet, när både aron är här, och gabriella har varit där...)
klart vi kan ha en cirkel. jelinek kan behöva diskuteras. och jag tycker itne det stämmer, som Horace också sagt, att "hon blir begriplig först vid tredje, fjärde läsningen". det beror nog på om man aspirerar på att göra en hög eller låg läsning, och jag har haft ut nåt redan vid första. så det så! dessutom, efter butler klarar vi allt!
Jag hade nog också börjat skratta hysteriskt! Kunde panelen verkligen hålla sig?
Vad spännande seminariet verkar ha varit! Jag tycker också att Horace är underbar. Det är få människor som verkligen har stil, och han är en av dem. Hade nog gärna varit med i en Jelinek cirkel (gärna på originalspråk!!!), men befinner mig ju tyvärr för långt borta...Dessutom tycker jag att det är så psykiskt påfrestande att läsa henne att det knappt går. Minns när jag påbörjade Pianolärarinnan under en lunchrast och inte fick ner en enda bit mat...usch usch men bra bra
Min pojkvän läser ett kapitel ur pianolärarinnan för mig varje kväll (sant).
Men jag fattar ändå inte vad Elfriede tolkade in i situationen. Kan nån förklara?
Det enda jag kan tänka på är hur frustrerade alla män måste vara för att de inte föder barn. Och den lilla tyska mannen, med lite för små händer och lite för lite hår.
Om det blir en elfride-cirkel hos rebella vill jag nog gärna vara med. Åtminstone om det blir efter jul (= efter d-uppsats...). Har tänkt läsa henne men inte kommit mig för riktigt.
Skicka en kommentar