Jag blir lite orolig över socialdemokratins otydlighet kring subventionen av hushållsnära tjänster. Friska människor får gärna betala andra för att ta hand om hem och hushåll men vi ska inte använda gemensamma skattemedel till ändamålet. Den rödgröna alliansen har tidigare varit tydliga med att detta inte är en angelägen prioritering för en regering som vill använda skattemedel till att öka jämlikheten i samhället. Nu har Miljöpartiet börjat tvivla. Jag hoppas att (s) kommer att vara lika tydliga som Vänsterpartiet i den här frågan.
Grundtanken i en marknadsekonomi är att människor med sina pengar visar vad de tycker att olika produkter och tjänster är värda, och att de företagare som inte lyckas ta ut de priser man behöver för att täcka produktionen helt enkelt får lägga ner.
Vissa varor och tjänster kan sedan subventioneras för att man av olika skäl anser varan/tjänsten vara viktig och priset för högt trots ett stort behov eller stor efterfrågan. Vanligen märker vi detta när vi går till tandläkaren eller när vi åker buss. Genom att betala skatt kan avgifter för nödvändiga ting hållas nere. Vilka ting som anses nödvändiga är helt enkelt politiska beslut.
En vara som den sittande regeringen har ansett viktig att subventionera är hushållsnära tjänster. Alltså att någon kommer hem till dig och exempelvis städar. Du betalar ungefär halva priset, resten står staten för.
I intervjun frågar man städfirman ungefär ”men är det inte bara rika människor som anlitar er”? ”Nej” svarar hon, ”det är pensionärer, barnfamiljer, singlar och par". Som om pensionärer och barnfamiljer per definition är fattigt folk? Så är det självklart inte. Ålder eller familjestatus säger i princip ingenting om vilken klasstillhörighet man har. Även om du får tjänsten subventionerad handlar detta om hundratals, kanske tusentals, kronor i månaden och det är inte en prioritering man gör om pengarna knappt räcker till det nödvändigaste.
Även om jag i många sammanhang kan känna avsmak mot användningen av hushållsnära, då det ofta handlar om att män köper sig fria från att ta ansvar i hemmet, så är jag inte emot tjänsten som sådan. Men folk ska betala vad det kostar!
18 kommentarer:
Väl skrivet Gabriella!
SCB har visat att det är mycket ovanligt med hushållsnära tjänster bland personer med låg inkomst. Halva befolkningen (20 år och äldre) hade 2008 en årsinkomst under 200 000 kronor. Av dem var det endast 6 promille som hade denna skattereduktion. Bland de fem procent av befolkningen som hade över en halv miljon i årsinkomst var det däremot betydligt vanligare. Drygt sju procent av dem hade skattereduktion för hushållsnära tjänster.
Det är också stora skillnader mellan kommunerna. I kommuner med många höginkomsttagare är det betydligt större andel som har hushållsnära tjänster. I Danderyd var det 6,6 procent och i Lidingö 4,5 procent. I kommunerna Filipstad, Storuman och Åsele var det bara en promille som hade skattereduktion för hushållsnära tjänster 2008.
Därtill kan subventionens jobbskapande effekter ifrågasättas. Det finns andra användningsområden för pengarna som skulle skapa fler jobb, exempelvis inom skolan eller vården. En fortsatt subvention innebär att man värderar billigt välstädade hem högre än satsningar på kvalitet i förskolan och skolan. Och att billigt välstädade hem är viktigare än mer resurser till äldreomsorgen som skulle kunna ge den där extra tiden som så många äldre vård- och omsorgsbehövande frågar efter. Den prioriteringen tror jag varken barnfamiljer eller omsorgsbehövande äldre gör.
Men du är för "drängavdraget"?
jag har skrivit och undrat lite om varför tjänster utanför hemmen ska missgynnas http://bit.ly/aC5oyE
Mycket bra skrivet! Klockrent.
Fråga om det stämmer att inkomsterna från skatter etc knutna till de jobb som bevisligen skapats av denna reform är högre än kostnaden för sakttesubventionen är det då fel att fortsätta med reformen?
Fråga om det stämmer att inkomsterna från skatter etc knutna till de jobb som bevisligen skapats av denna reform är högre än kostnaden för sakttesubventionen är det då fel att fortsätta med reformen?
Viktor. Ja, jag tycker det är fel ändå. Och framförallt är detta inte en diskussion om kronor och ören och antal arbetstillfällen det har skapat. Det handlar om ett motstånd mot att använda gemensamma resurser för att finansiera städning i välbärgade människors hem och att återskapa ett klassamhälle vi på många sätt försöker att arbeta för att ta oss ur.
Ok så även om reformen finansierar sig själv så anser du att den skall avskaffas mitt under en lågkonjunktur på grund av att det är höginkomsttagare som använder den?
Gabriella:
Det är väl långt ifrån bara "välbärgade människor" som utnyttjar avdraget?
Fast, din definition av "välbärgad" kanske är annorlunda mot min...
Avdraget är också just ett avdrag - inga pengar går från skattkistan till någon. Ingen kostnad för staten alltså. Visst, minskad skatt, men eftersom ekonomin är dynamisk (vilket vänstern oftast inte bryr sig om) så har statskassan gått PLUS på denna reform. Olyckligt att ni vill ta bort den...
Gryningsräd: Det där med att det är ett avdrag betyder inte att pengar i statens skattkista inte går till dig. Avdraget betyder att du betalar mindre skatt men fortfarande har tillgång till samma samhällsservice som alla andra skattebetalare. Servicen har en kostnad men pga skatteavdraget så betalar du en mindre del av denna kostnad än du annars skulle gjort. Så Pengar slussas fortfarande till dig, dock inte direkt.
Men däremot så väcks ju nästa intressanta fråga och det är just det där med dynamiska effekter. Om nu avdraget ger en större inkomst för staten än vad som annars skulle varit fallet så kan man ju inte längre hävda att pengar slussas till någon. Däremot är jag fortfarande inte helt övertygad om att staten gått pluss på denna reform. För även om jobb har uppkommit inom tjänstesektorn så är frågan hur många hade uppkommit utan reformen antingen inom denna sektor eller utanför om reformen inte hade genomförts.
Gryningsräd: Det där med att det är ett avdrag betyder inte att pengar i statens skattkista inte går till dig. Avdraget betyder att du betalar mindre skatt men fortfarande har tillgång till samma samhällsservice som alla andra skattebetalare. Servicen har en kostnad men pga skatteavdraget så betalar du en mindre del av denna kostnad än du annars skulle gjort. Så Pengar slussas fortfarande till dig, dock inte direkt.
Men däremot så väcks ju nästa intressanta fråga och det är just det där med dynamiska effekter. Om nu avdraget ger en större inkomst för staten än vad som annars skulle varit fallet så kan man ju inte längre hävda att pengar slussas till någon. Däremot är jag fortfarande inte helt övertygad om att staten gått pluss på denna reform. För även om jobb har uppkommit inom tjänstesektorn så är frågan hur många hade uppkommit utan reformen antingen inom denna sektor eller utanför om reformen inte hade genomförts.
Viktor:
Jag betalar nog mer skatt i både kronor och procent än vad ganska många gör. Pengarna slussas inte till mig, dom är mina från början...
Du behöver inte vara övertygad - räcker väl att läsa KIs rapport om avdraget.
Det är alltid en fråga om vad som skulle ha hänt istället om man inte hade gjort något osv. Dock kan man också ur ett rent ideologiskt perspektiv säga att avdraget är bra eftersom den har minskat skattekilen.
Jag har ingen aning om staten tjänar eller förlorar på det här i slutändan. Är helt emot det dock. Det är en utveckling av vårt samhälle jag INTE vill se. Välavlönad medelklass som har städare. Det känns osmakligt. Inte att folk köper städhjälp alltså, men att vi socialdemokrater driver på en sån utveckling. Vem ska städa hos städarna?
Gryningsräd: Du betalar lika mycket skatt som andra som tjänar lika mycket som dig. Men med skatterabatt betalar du mindre än de gör. Alltså betalar de andra mer skatt än vad de hade behövt. Så att du betalar mer skatt än gemene man är inget argument.
KI's rapport visar att det kan vara så att bidraget gett mer inkomster men det kan också vara så att de ökade arbetstillfällena kommit ändå. Antingen i samma eller någon annan bransch.
Mia Päärni:
Fast det där är ju bara en konstig argumentation? Kan ju lika gärna fråga, vem ska måla åt målaren, vem skall snickra åt snickaren, vem sak mecka åt mekanikern, vem skall fixa vattenläckan åt rörmokaren, vem skall fixa datorn åt IT-konsulten och vem skall dra elen åt elektrikern. Har du något som yrke är det generellt sätt alltid sämre att låta någon annan göra samma jobb åt dig, jämfört med att göra jobbet själv.
Man kan alltid rättfärdiga dåliga beslut i efterhand. Men RUTavdraget tillkom inte som en konjunkturåtgärd för att skapa jobb. Avdraget tillkom för att "underlätta livspusslet". För att medel- och överklass skulle smörjas av alliansregeringen. Man hade också kunnat subventionera kemtvätt eller ansiktsbehandlingar. Det finns en massa saker som underlättar livet för de som har råd och som staten kan subventionera och på så sätt säkert skapa fler arbetstillfällen just under den subventionerade perioden.
Eller så kan man använda skattepengar till att skapa jobb i offentlig sektor, exemepelvis genom att anställa fler barnskötare och förskolärare. Eller att sluta snåla i behovsbedömningn av stöd en familj som har barn med särskilda behov ska få. Det skulle nog underlätta deras livspussel något.
Åt var och en efter behov. Inte "åt den som skriker högst".
Jag tycker du verkar missgynnsam och icke insatt i hur ekonomi funkar.
Säg att innan så köpte 10 personer en städtjänst för 400kr/timme, "osubventionerat".
Om det nu är 100 personer som köper städtjänst för 200kr/timme subventionerat så innebär det att 90 personer har fått jobb med reducerad skatteplikt samtidigt som 10 personer har fått städningen subventionerad med 200kr/timme.
Vinsten är 90 jobb mot förlusten, 10 personer som tjänar 200kr/timme.
De 200 mindre som tjänsten kostar kvittas mot att de som utför tjänsten får skattereduktion med lika mycket.
Så du har 90 personer med reducerad skatt som inte behöver gå på a-kassa eller sociala samtidigt som dom kan bidra till bnp:n när dom konsumerar sina pengar som alla oss andra..
Det kostar ingenting för alla andra skattebetalare för det hela bär sina egna kostnader.
Vad är fel med detta förutom att det självklara att du vill missgynna de 10 personer som redan hade råd att betala 400kr/timme innan som nu får det billigare? De "rika".
/Mathias
Viktor:
Min poäng var att mina pengar är mina från början - inte statens.
Enligt Almega så kunde branschen för "privatstäd" mycket liten innan avdragets införande. Nu är den 11 000 personer stor. Det måste väl räknas lite?
Mia:
Detta är det största problemet för vänster: det är inte avdraget och arbetstillfällerna som det är fel på. Det är jobbet i sig... snacka om förlegat synsätt.
Nej, dina pengar var inte dina från början.. mina pengar var inte mina från början.. Vi i väst har fått våra tillgångar på bekostnad av de länder som idag kallas U-länder.
Jag äcklas av hur rika vi är å ena sidan och av hur förbanat snåla vi är å andra sidan.. de rika blir rikare och de fattiga svälter ihjäl medans vi håller hårt i minsta lila femtiöring
Skicka en kommentar