Så tänker högern om sjuka

Regeringen verkar till slut ha insett att ingen i vårt land tycker det är rimligt att människor som är döende i cancer ska tvingas söka arbete på hela arbetsmarknaden. Eller kanske snarare att ingen känner igen sitt Sverige, det samhälle vi ändå är lite stolta över, i det förslaget.

Alltså gör de en lagändring samtidigt som de skyller på att allt är Försäkringskassans fel för de har tolkat reglerna så som de är skrivna. Oväntat, eller hur?

Men det här inlägget handlar inte om det. Istället vill jag sätta fingret på något annat oroväckande. Cancervården är relativt högprioriterad i vårt land, och det ska den kanske vara. Men det ligger nära till hands att vi nu börjar acceptera att man delar upp olika sjukdomar i ett moralsystem a la Gamla testamentet.

Så här verkar regeringens underliggande resonemang se ut:

Moraliska människor som arbetar och gör rätt för sig kan, trots sina dygder, drabbas av cancer. Då har resten av samhället en moralisk skyldighet att ta hand om dem. (Det sista håller till och med den mest rabiata kristdemokrat med om.)

Människor som drabbas av andra sjukdomar är inte sjuka "på riktigt" utan är snyltare och latmaskar. Kanske är sjukdomen rent av ett straff för ett omoraliskt leverne. Detta kommer man bäst åt genom att göra livet så svårt för de "sjuka" som det bara går. Bara för deras eget bästa såklart.

Detta är ett uttryck för det moralsystem som präglar högern. Innan jag förstod hur det fungerade hade jag svårt att förstå varför högern driver den politik de driver. Är högerpolitiker egoistiska, ointelligenta eller bara elaka? Nej, upptäckte jag, i alla fall inte utifrån sitt eget synsätt. De bara tror att världen fungerar på ett helt annat sätt än vad jag och andra socialdemokrater är övertygade om.

Så tänker Högern
I högerns konservativa moralsystem är allt svart eller vitt, absolut rätt eller absolut fel. Det finns inga gråzoner. Den som är moralisk har god självdisciplin och det bidrar till framgång, och den som är omoralisk har dålig självdisciplin och kommer därför ingenstans. Dessutom tror konservativa att det finns en naturlag eller kraft som belönar eller bestraffar människor materiellt utifrån hur moraliska eller omoraliska de är. Denna kraft är perfekt, och kan per definition aldrig göra fel. (Det varierar dock om man kallar den kraften för Den fria marknaden eller Gud.)

Är du rik och frisk? Ja då har du uppenbarligen förtjänat detta eftersom du fått denna belöning. Grattis!

Är du sjuk eller fattig? Ja då har du förtjänat det också. Bara att skärpa till sig och handla mer moraliskt i framtiden.

(Det finns vissa undantag, även moraliska människor kan ibland drabbas av vissa sjukdomar, se cancerpatienterna ovan. Men det är alltså sjukdomen i sig som avgör om personen tillhör den moraliska skaran eller inte.)

Det här synsättet innebär praktiskt nog (för den som är rik och privilegierad) att det inte är något problem med ojämlikheter som stora inkomstskillnader eller större ohälsa bland fattiga. Tvärtom är det omoraliskt av samhället att gå in och försöka jämna ut en del av dessa skillnader. Gör man det lättare för den som har det tufft uppmuntrar man bara omoraliskt beteende.

Den här insikten har gett mig mycket större förståelse för hur människor som alltid röstar på högern tänker. För om du är rik blir det enklare att ha en moralsyn som säger att du förtjänar allt du har, och att du inte ska ha dåligt samvete för det. Lite scientologirörelse, liksom. Sen tycker jag såklart att dessa människor har helt fel, men det är en annan sak. Det är alltid bra att förstå sina motståndare.

Så ja, jag är glad att den som dör i cancer slipper göra det i kön på arbetsförmedlingen. Men jag är orolig för det samhälle den här moralsynen leder till. Är det inte val snart?