Folkpartiet - makten framför allt?

Jag har idag lyssnat på ekots partiledarutfrågning, Lars Leijonborg stod på programmet. I slutet mådde jag riktigt illa. Vad är det för människosyn som har drabbat folkpartiet? Vad är det egentligen som har hänt med våra liberala motståndare? Persson sörjer Centerpartiets omvändning, jag måste säga att jag sörjer Folkpartiets.

Det som gjorde mig illamående var diskussionen om sjukförsäkringen. Å ena sidan sitter Leijonborg och talar om gymnasieläraren som inte ska behöva gå från hus och hem när hon blir sjuk, därför är hans parti för en takhöjning i försäkringen och hoppas få igenom den så småningom. På något konstigt sätt får han det att låta naturligt att alliansen för 2007 vill sänka nivån till 70% och samtidigt ta bort takhöjningen. Åtskilliga tusenlappar för Leijonborgs gymnasielärare.

Men som sagt, gymnasieläraren är det synd om tycker Leijonborg. Å andra sidan sker det ett överutnyttjande av sjukförsäkringen menar han. Det ska alliansen klämma åt med sin fräscha politik. Sänkta ersättningar som sagt, förändrad beräkningsgrund och bort med takhöjningen. Vilka är det som överutnyttjar?? Socialdemokraterna och Göran Persson får sig idag en stor slänga på DN Debatt. Saneringsåren under 90-talet har slagit hårt mot Sveriges kvinnor. Nedskärningar har inneburit ökade sjukskrivningar, framförallt när det handlar om stressrelaterade syndrom. Är det de här kvinnorna som Leijonborg menar? Är det de här kvinnorna som överutnyttjar sjukförsäkringen och som nu ska klämmas till och pressas ut på arbetsmarknaden, alternativt skickas till socialkontoret för att be om pengar?

Jag vill också nämna alliansen helt omänskliga förslag om att införa en avgift på 25 kronor för att köpa läkemedel. Det sker tydligen ett visst överutnyttjande där också. Jag vet inte, men jag har aldrig hört talas om någon som köper medicin bara för att det är så billigt? Medicin köper man när man är sjuk. Mest mediciner köper pensionärer och sjukskrivna. De ska nu få sig ännu en känga. Hörrnini sjukskrivna, sluta knapra piller och hugg i istället. Det är alliansens politik. Hörru Agda, sluta gnälla nu, ta hand om dina barnbarn istället.

Som Rebella vill jag avslutningsvis lyfta familjepolitiken. Jag var så nöjd igår när Hägglund gick ut och sa att han förväntade sig en överenskommelse i det blåa laget. Vårdnadsbidraget skulle Kd inte backa på och jag tänkte att då får de aldrig med sig Folkpartiet. Men se där hade jag tydligen fel.

Enligt Lars Leijonborg så verkar Fp inte ha något principiellt emot att staten subventionerar hemmafruar. I diskussionen tog Leijonborg inte ens ordet jämställdhet i sin mun. Hans enda invändning mot vårdnadsbidrag var att det inte skulle avgöras på kommunal nivå, det skulle vara en statlig angelägenhet. Han hade insikt nog att förstå att pengarna annars skulle tas från den kommunala barnomsorgen, en försämring för dagis och alltså en försämring för alla de som faktiskt vill jobba och inte vara hemma med sina barn.

Kan någon förklara var logiken, eller för den delen ideologin finns i Leijonborgs folkparti?? Å ena sidan är jobben det absolut viktigaste för alliansens politik. Och då vill de lösa det genom att subventionera att föräldrar är hemma och tar hand om sina barn. Det innebär dels en förälder mindre på arbetsmarknaden och dels ett mindre behov av förskolepersonal. Uppochnervända världen. Å ena sidan säger Leijonborg sig stå för ett parti med en modern familjepolitik och å andra sidan tycker att det är okej att kvinnor ska gå hemma, försörjda av sina män (för ingen ska tro att man kan leva på 2-3000 i månaden som vårdnadsbidraget ligger på).

En vän till mig sa att när man ger sig in i politik måste man vara beredd på att kompromissa. Men därför måste man också på förhand bestämma vilka frågor man för inget i världen är beredd att kompromissa med. Folkpartiet lär ha något annat motto på sin partiexpedtion.

//Gabriella