fredag, april 09, 2010

För fattiga eller för rika?

”De med högst inkomster har gynnats mest av regeringens politik så här långt.” Så skriver Dagens Nyheter idag (9/4 2010). Jag är inte förvånad. Däremot undrar jag vad varför Moderaterna har så svårt att bekänna färg?

”Fördelningspolitiken är viktig för att vi ska ha ett bra samhälle som har bra sammanhållning.” Man skulle kunna tro att det är Mona Sahlin som citeras, men det är det inte. Det är Anders Borg. Och då undrar man ju vad han menar?

Han menar att deras politik visserligen ger de som har mest pengar ännu mer pengar i plånboken men att jobbskatteavdraget har skapat väldigt många jobb. Det i sin tur gynnar låginkomsttagarna. För då får de jobb. Hmmm. Men en låginkomsttagare har väl redan jobb? Jag trodde problemet var att det är en person som tjänar lite pengar.

Det är klart att arbetslösheten är ett problem. Men jag tror inte på det samhälle Anders Borg säger att han vill skapa. Ett samhälle där fler jobbar men där fler har väldigt låga löner. Även det är problematiskt och framförallt skapar inte det den sammanhållning som han pratar om.

Tittar vi på Stockholm så är det dessutom så att allmännyttan i innerstan har sålts ut till stora delar och det lämnar låginkomsttagarna med ett fåtal alternativ för sitt boende. Segregationen har väl aldrig varit större än idag. Intressant att han pratar om sammanhållning samtidigt som de verkar göra allt de kan för att skikta människor efter inkomst.

2 kommentarer:

Britta Sethson sa...

Det pinsamma med alliansen är att de inte står för sin egen politik. De vet att de flesta inte vill ha ökade klyftor

då blir det så där när de ska förklara hur de tänker

Edvin, socialdemokrat och socialist sa...

Håller på sätt och vis med Britta. En annan sak jag tänkt på är hur "180 grader" fel vissa socialdemokrater kritiserar borgarnas politik.
Kommentarer som att det är en politik för soliga dagar (= när allt går bra i livet och ingen välfärd behövs) eller att de är dumma i huvdet är korttänkt.
Tror inte dessa människor på sina egna varningar för borgarna under valrörelserna? En annan reflektion: i ett klassamhälle och patriarkat kan det bara vara ena sidan som vinner på politiken. Frågan är alltså vem som får soliga dagar.